Jag tackar och bugar.

Du gjorde alla sagorna till verklighet
och utan dig mamma så är jag inte hel.
Mamma jag sätter mig och skriver dig ett brev,
om tankar som snurrar i största allmänhet.
Om din och min bakgrund och din och min relation.
Om allting som vi haft och allting som vi gått igenom.
Det var hårt det var svårt och det var mycket bråk,
men det slutade alltid med att vi sa förlåt,
för allt som vi gjort och allt som vi sagt.
Kära mamma, jag är skyldig dig ett tack.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: